HÄRLIGA TIDER!!

Hallå! Men det var ju inte igår hörrni! Läget?! Lär ju ha tappat de få läsare jag har vid det här laget. Men bloggen är ju egentligen till för mig själv då jag känner att det är hur kul som helst att gå tillbaka och läsa sen. Sommaren var underbar! Kan inte ens berätta allt men min älskade syster Johanna har gift sig med för henne världens bästa man Robbin! Ett bröllop som var så fint, underbart och roligt att jag bara blir lycklig så fort jag tänker på det!
Just to thank Jesus!!

Har gått i skolan en vecka nu och det är nu man känner att man lär sig! Dock kommer hösten bestå av massa plugg då vi i november ska ha munta på allt vi lärt oss sen mars. Låter kul va? Så nu blir det att sätta upp massa post-itlappar på dörren igen med massa mediciner och så får man läsa minst två lappar innan man får gå ut!



sen älskar jag att det är höst! underbar luft, fina löv och man kan tända massa ljus!


mysimyyyyyyyys!!!



LLFUAMJ

Ja man hamnar ju i jobbiga perioder lite då och då i livet, så är det för alla. och det finns ju människor som har det mycket mycket värre! Man borde egentligen inte klaga när man annars har det så väldigt bra!


och nu är det SOMMARLOV!! =D och jag har klarat hela första året och har inga tentor hängande efter mig så det känns SÅ SKÖNT!! =DD





LLFUAMJ

Pastorn i korskyrkan i Borås Michael Nilsson bloggar http://eftertankar.micaelnilsson.com/ och jag hittade denna bild och text som följer nedan på hans blogg. Jag tyckte verkligen det var så fint skrivet så jag var bara tvungen att kopiera. Jag har ingen aning om ifall det är han själv som har skrivit det eller om han tagit det från någon annan. Det är dock väldigt sant!!

Jesus säger: - Följ mig!

När han säger det menar han: - Följ mig, varje dag, och hela livet.

Vägen vi kommer att gå tillsammans kommer att ta dig till fantastiska höjder med vackra vyer över underbara landskap.

Tillsammans kommer vi att gå längs stränder som vätter mot havet och oändligheten.

Jag kommer att ta dig till städer och byar, slätter och fält.

Men vi kommer också att behöva ta oss genom trånga passager och farliga bergspass.

Tillsammans kommer vi att gå genom dödskuggans dal och genom sorgens dimhöljda raviner.

Vi ska tillsammans gå genom din ungdomstid.

Jag ska följa dig som din bestman uppför altargången den dag du gifter dig.

Jag ska vara med dig när du håller dina nyfödda barn i din famn.

Jag ska gå med dig uppför medelålderns sluttningar och nedför ålderdomens smala stig.

Jag ska sitta vid din sida när du drar dina sista andetag.

Jag ska hålla din hand den dag du dör.

Jag ska följa dig till den sista vilan när du sänks ner i djupet och jorden täcker dig,

och när dina nära sagt sitt sista farväl och inte kan följa dig längre

ska jag fatta din hand igen och leda dig ut i solljuset

och in i Riket utan sorg och död.

Jag ska aldrig lämna dig!

Om du följer mig.

 

Jaa vad ska man skriva här då. När ens eget liv slås i spillror så får jag glädja mig åt de flesta av mina kompisars liv som går toppen och jag är inte bitter utan det gör mig verkligen glad!


För på nåt sätt får jag då hopp om att mitt eget liv nån dag, nån gång kommer att ordna upp sig.



Jag ska va med på BVC imorgon och träffa massa bebisar..hoppas jag får hålla nån!






LLFUAMJ

"En liten flicka hade tillbringat hela förmiddagen på stranden. Den gula hinken, plastspaden och lastbilen med flak var redskapen hon hade för att bygga sitt allra finaste sandslott. Och stort hade det blivit. Nu var det dags för vallgravar, vägar och tunnlar! Flickan grävde och grävde med sin leksaksspade när hon plötsligt stötte på en stor sten. Stenen låg mitt i vägen för den mäktiga vallgraven som skulle skydda slottet. Hon kämpade och kämpade för att gräva upp stenen och flytta den. Men hur hon än slet så lyckades hon inte rubba den en enda centimeter. Stenen låg där den låg. Till slut satte hon sig ner och grät, både av trötthet och av ilska. Vad skulle hon göra nu? Hela sandslottet kändes plötsligt förstört. Då kom flickans morfar gående. Han blev förstås orolig över tårarna. Vad är det som har hänt? frågade han, och tog upp dotterdottern i famnen. Jag kan inte flytta den stora stenen som ligger i vägen för vallgraven, snyftade hon. Morfar satte ner flickan på stranden igen och satte sig på huk. Men varför använde du inte hela din styrka? frågade han vänligt. Nu grät hon ännu häftigare. Tyckte morfar inte att hon hade kämpat tillräckligt hårt? Nej, men vän , det gjorde du inte, svarade han. Du bad inte mig om hjälp. Med de orden tog han bort stenen, så att flickan kunde bygga färdigt slottet."

En berättelse hämtad ur boken "Det är aldrig kört!"


Jag tycker att den här berättelsen speglar så bra hur det ofta är mellan oss och Gud. Vi kan kämpa på i vår egen kraft och ibland går det inte och vi känner oss tyngda och ledsna. Ibland kanske vi kommer en bit på vägen och vi känner oss nöjda med det, vi nöjer oss med det näst bästa, det vi klarar av på egen hand. Men varför nöja sig med bara det? Varför inte ta hjälp av Gud och komma ännu längre? Inte bara få det näst bästa utan det allra bästa.

Gud kan verkligen hjälpa och om man bara släpper in honom i sitt liv kan man verkligen få känna hans kraft och närvaro! För jag lovar er att det är en levande, mäktig Gud som jag tror på!





LLFUAMJ

Min stora fråga är hur man klarar sig utan Gud när man hamnar i en kris? Visst, man behöver Gud alla dagar och det är fantastiskt att få ha han i sitt liv när livet är på topp. Men när allt bara rasar kring en. "Ensam är stark, det här klarar du dig igenom själv!" Nej, ensam är inte stark och varför ska man göra det så svårt för sig när man kan vända sig till Gud och få hjälp.


Visst drabbas man av en kris kanske man har många bra vänner och en familj som kan hjälpa en och det har verkligen jag! Man kan fylla dagarna med allt möjligt. Men när man ligger där ensam på kvällen och tankarna kommer, vad gör man då? Vad gör man när inte någon i ens närhet eller man själv kan ha kontroll över vad som händer? Det är nog en av de saker jag och säkert många med mig tycker minst om, att man själv inte kan ha kontroll över sitt eget liv. Då är det bra att veta att Gud ändå har kontroll om man låter honom ha det.


När paniken och ångesten kommer så ropar jag på Jesus och jag känner en sådan frid som går över allt förstånd. Det är ingen inbillning utan det är en Gudsnärvaro och frid som är så stark att man nästan kan ta på den.
Jag är inte glad eller nöjd med vad som hänt. Tvärtom så är det det bland det värsta jag varit med om!!! Men när jag ropar på Gud så kan jag, trots att jag inte förstår det, ändå på nåt konstigt sätt ändå känna frid.





LLFUAMJ

Jag tycker att ni som läser kan sluta läsa denna bloggen för ett tag framöver då den från och med nu blir en klagomur istället för en blogg. Men så är det när man drabbas av en stor livskris (ingen har dött och ingen är sjuk).



Det känns helt enkelt som att jag håller på att dö. Livet handlar just nu för mig inte om att leva utan om att överleva.


Men en dag blir det väl bra antar jag och jag längtar verkligen till den dagen!







LLFUAMJ

Inatt drömde jag mardrömmar om tentan. Jag drömde att jag hade blandat ihop tiden för när den började. Jag ringde Elisabeth och hon säger " just det ja jag glömde säga till dig att de har ändrat tiden den börjar halv tre" jag kollade på klockan som var halv sju. "Är det för sent nu då?" Elisabeth svarar "Ja, det är för sent vi andra är klara för länge sen".


Skönt att det bara var en dröm.


Men nåt som tyvärr är sanning är att när jag gick in för att kolla på tentamenstillfällen som jag är anmäld till så står det att jag inte är anmäld till några. och jag har verkligen för mig att jag har anmält mig! PANIIIIIK!!
men jag får väl ringa och prata med dem vid elvatiden när de öppnar. Hoppas hoppas det ordnar sig!





LLFUAMJ

Har haft fullt upp. Både i huvet och i skolan om man säger så. Men nu ska jag börja skriva mer med start torsdag nästa vecka då jag har tenta då. Vilket innebär att nu är det är plugg 24/7 som gäller!


Idag hade vi sista dagen på praktiken så igår bestämde vi att jag skulle köpa tårta som vi skulle bjuda på. Så jag gick in på hemköp igår efter skolan och köpte två tobleronetårtor som jag sen la i frysen. Hela kvällen igår tänkte jag att jag får ju absolut inte glömma tårtorna för jag brukar ha väldigt bråttom på morgnarna och har då lätt för att glömma saker. Så jag skrev nån lapp och la på väskan och sådär. Imorse vaknade jag med en tanke i huvudet: tårtorna! Så jag kom ihåg dem och stoppade ner dem i en kasse. Satte mig på spårvagnen mot Angered och tänte vara lite effektiv så jag tog upp mitt block och började plugga. När jag kom fram i Angered så bytte jag till en buss som tog mig till Lövgärdet där vårdcentralen ligger. När jag nästan var framme kom jag att tänka på tårtorna. Jag hade dem inte med mig! Då låg dem kvar på spårvagnen!! Fattar inte hur det kunde hända! Så det var bara att gå in på willys för att köpa glass istället.


150 spänn i fika till nån lycklig på spårvagnen som hittar tårtorna och en vårdcentral jag varit på totalt fem dagar under året...jodå!





LLFUAMJ

Har suttit nu under eftermiddagen med synen, olika synbanor, hur de kopplas om och tolkas av hjärnan. Så sjukt intressant och för tusende gången känner jag bara hur otroligt tacksam jag är över att jag fick chansen att få plugga exakt det jag ville!


Ju mer man läser om kroppen desto mer fascinerad blir man. Alla små små detaljer, som exempelvis små jonkanaler som är reglerade att de kan öppnas och stängas när det behövs. En sån liten minigrej som en jonkanal har väl inte så stor betydelse kan man tänka. Men utan dem skulle kroppen inte fungera. Kroppen är så fantastisk och så intelligent uppbyggd så jag är så övertygad om att den bara kan ha skapats av Gud. Att man kan läsa om allt detta och ändå tro att allt bara blev till av en slump. Ja det är verkligen för mig oförståeligt!





LLFUAMJ

Unfriend. Tänk vad konstigt facebook är egentligen. Man avslutar vänskapen med ett enda klick, genom att unfrienda. Å andra sidan är det väl kanske bara människor som man inte har nån kontakt med och som man knappt känner som man unfriendar. Men varför har man då överhuvudtaget ens haft dem i sin vänlista kan man ju fråga sig. Jaa facebook är konstigt asså.





LLFUAMJ

Jag älskar paket!! Stora paket, små paket, paket i alla dess former. Jag älskar att få paket! Men jag älskar nog ännu mer att ge paket.  Så nu ska jag slå in lite paket här. Ska på mitt livs första barndop på lördag. Blir kul! Min kompis Becky som jag gick i samma klass som när jag pluggade till sjuksköterskas dotter är det som döper sig.





LLFUAMJ

Har nu läst boken "synen av David Wilkersson". David kommer från USA och på 70-talet fick han en syn när han bad. Han fick en syn om vad som kommer att hända under den sista tiden. Han fick denna syn kväll efter kväll och han bara kände att han var tvungen att publicera den. Bibeln talar om den sista tiden när naturkatastrofer och jordbävningar ska ske runt om i världen och mycket annat innan Jesus kommer tillbaka. I boken nämner han vulkanutbrottet på Island. Han nämner också att det ska ske en jättestor jordbävning någonstans i USA som går högre upp på richterskalan än nånsin. Han nämner också att "ett annat skalv möjligen i Japan föregår detta skalv..."

Ingen utom Gud vet när tiden är inne för Jesus att komma tillbaka. Men jag tror att det är nära och jag tror att det kommer att ske i våran generation. Därför är det så otroligt viktigt att vi verkligen lever nära Jesus, att vi lever helhjärtat för honom. och att vi ber Gud om frimodighet och om bra tillfällen där vi kan få berätta för alla våra vänner om Jesus.


Så jag rekommenderar verkligen att läsa denna bok och att ta den på allvar. Om du är kristen så se till att ta din kristna tro på allvar och att varje dag hålla dig nära Jesus. Om du inte är kristen, sök Gud av hela ditt hjärta! Det är det viktigaste du någonsin kan göra!




LLFUAMJ

Under högstadiet var jag den som hade högst betyg i klassen. Under gymnasiet då jag gick natur så var det plötsligt många fler som var duktiga i skolan så då var jag istället en av de sju "bästa" kanske. Nu på läkarprogrammet så.. ja det är svårt att säga eftersom vi inte får några betyg men jag skulle tippa på att jag är medelmåtta och det känns faktiskt riktigt skönt!


"Oj pluggar du till läkare då måste du ju plugga jämt!" Får jag jätteofta som reaktion när någon frågar vad jag pluggar. Jag har klarat alla tentor vi haft hittills på första försöket med hyfsat god marginal. Visst har jag pluggat en del, men inte så där megatokmycket som folk tror att man måste göra. Jag har i ärlighetens namn varit lite för slapp, mycket beroende på att jag jämt är så trött så att energin tyvärr inte finns där. Men jag tycker att det är sååå mycket goare att gå på läkarprogrammet än det var att gå natur på gymnasiet. Inte för att natur var överdrivet jobbigt heller, men det är helt enkelt goare nu. Mycket antagligen för att jag nu slipper alla tråkiga samhällsämnen och fysik och bara får göra det jag tycker är roligt. Sen slipper man denna betygspress som följde en genom hela gymnsiet. Nu räcker det att få godkänt. Dessutom har vi bara en sak i taget att fokusera på nu.

Sen beror det väl också på att detta är ämnen som intresserar mig och som jag har lätt för. Hade jag pluggat på Chalmers eller på juristprogrammet exempelvis hade jag nog varit tvungen att plugga 24/7. Ja jag beundrar verkligen dem som pluggar på Chalmers!


Ha en trevlig helg allihop!




LLFUAMJ

Varför får jag massa engelska kommentarer på stenåldersgamla inlägg hela tiden? Fattar ingenting.


Solen lyser och jag borde ägna mig åt våra små sinnen eller sinneskvaliteter som man säger nu för tiden. Men solen skiner och som vanligt när solen kommer fram och det börjar bli vår strejkar min hjärna fullständigt. Så jag sitter här och försöker komma på nåt ärende som jag skulle kunna ha på stan men inget dyker upp. När man inte kommer på nåt så får man hitta på. Jag har hört att glass är bra för studier. Dessutom snackade vi ju lite om svalget idag så varför inte omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken?








LLFUAMJ

I helgen har jag varit på apologia. En konferens där man snackade mycket om hur man förklarar och försvarar den kristna tron. En hel del olika seminarier osv. Teologi och apologetik är något som verkligen intresserar mig och jag skulle väldigt gärna bli bättre på området. Religionsfilosofen Ulf Jonsson var huvudtalaren och han var väldigt bra på att argumentera då han inte bara la fram argument för det han stod för utan han la också fram motargument mot det han stod för, för att sen utifrån motargumenten förklara varför han ansåg att dessa inte höll. Han var verkligen ödmjuk samtidigt som han ändå var rak och tydlig med vad han själv trodde. Jag måste säga att självklart är ett personligt möte med Gud det som verkligen gör att man i sitt hjärta blir övertygad, även när man får motargument på motargument serverat (som jag kan känna att man verligen kan få i skolan lite då och då då föreläsarna indirekt väver in ibland i föreläsningarna att man är väldigt ovetenskaplig och nästan dum om man tror på en intelligent designer).

Men även om det personliga mötet med Gud är det viktigaste är det ändå väldigt gött att ha bra argument för det man tror på. och jag måste verkligen säga att den kristna tron har väldigt många bra argument som håller.

Ulf snackade också om ateisten Richard Dawkins bok som fått en hel del uppmärksamhet "the God delusion". I boken gav han i princip ett enda argument mot Guds existens som verkligen inte var ett särskilt bra argument. I ett kapitel fanns det massa fel då Richard blandade ihop olika filsofer med vad vad de tyckte vilket ju i sig är väldigt konstigt då man kan tycka att han kunde ha kollat upp saker och ting lite noggrannare. Men jag har ju inte läst boken men det får nog faktiskt bli att jag läser den nu i sommar, även om jag nog inte skulle rekommendera någon den.

Istället skulle jag rekommendera Ulf Jonssons bok "med tanke på Gud" som jag visserligen inte heller har läst ännu, får också bli i sommar. Men många av de saker som han tagit upp dessa dagar tar han också upp i boken. och det var verkligen bra och vettiga saker han tog upp så jag skulle verkligen tro att det är en riktigt bra bok!




LLFUAMJ

Eftersom jag härmed är glutenintolerant (dock äter jag vanlig mat igen men det får jag skriva om i nästa inlägg för hinner inte nu) så gav jag bort mina matlådor till Erik som aldrig har med sig matlåda till skolan utan alltid går ut coh äter. Så igår hade han med sig en av matlådorna som han ställde in i ett av kylskåpen men ändå så går han ut och äter såå :

Jag: Ska du inte äta din mat du fick av mig som du har med dig idag?
Erik: Nej det var ju bara sås i!
Jag: Men det måste ju ha varit ris eller potatis eller nåt till?
Erik: Nej det var bara sås.
Jag: Men den maten har jag fått från studenthemmet och dom skickar ju aldrig bara med sås. Riset måste ligga under.
Erik: Nej, asså det var bara sås.


Så glömde han kvar den i kylskåpet i skolan igår och eftersom det bara var jag som hade labb idag så fick jag i uppdrag att hämta matlådan. och när jag öppnar och tittar i den så är det ingen sås utan soppa! Jag och Elisabeth dog av garv över att han inte fatta att det var soppa! hahaha


Nu är det äntligen fredag och vi ska på apologia hela helgen, en kristen konferens som är i Johannebergskyrkan här i göteborg. Huvudtalaren är en religionsfilosof som talar om argument för Guds existens, vad den nya ateismen är värd, om sanning tro och vetande och lite annat. Ska bli riktigt intressant!


Vi hörs!




LLFUAMJ

tydligen skriver jag av mig mina känslor om min glutenintolerans här verkar det ju som. Men jag är nu seriöst riktigt riktigt äcklad av vanlig pasta, mjöl, havregryn och bröd. Rensade ut hela skafferiet nyss. Hade tänkt spara de vanliga grejerna för att ha kvar när jag får besök. Sen kände jag mig plötsligt så äcklad av det så jag bara kände att jag vill inte ha kvar nåt sånt överhuvudtaget i mitt skafferi och i min frys. Jag var så äcklad så jag ryste så håret på mina armar stod rätt upp när jag rensade. Att vanlig mat kan få en att må så dåligt som jag har gjort när jag har ätit det. Det är riktigt äckligt!



Jag är väl konstig men det är väl tur att jag känner så kanske =D




LLFUAMJ

Länge sen sist och jag tänker skriva om min glutenintolerans..kul va? Jag har haft misstanken ett tag att jag har haft det men förra veckan tog jag verkligen tag i det och gick till läkaren för att lämna blodprov. "Men när du har ätit en smörgås har du ont i magen då?" har pappa frågat mig tusen gånger. men nej jag har aldrig haft ont i magen. Men gluteninolerans kan ha så många olika symtom det kan t.o.m. sätta sig på psyket. Jag har känt att jag kan bli hungrig en timme efter att jag har ätit en stor måltid. Inte normalt. Jag kan sova åtta timmar och så kan jag ändå va helt slut hela dagen. Inte heller det normalt. I höstas vet jag inte hur många eftermiddagar jag tillbringade i sängen då jag inte orkade plugga och inte orkade göra nånting. Jag har klarat mina tentor men det är jobbigt när man tycker att det är kul och intressant men måste ta paus från pluggandet jätteofta för att vila en halvtimme. Ibland har jag känt mig väldigt borta i huvudet..liksom närvarande fast ändå inte. Jag har också ofta känt mig ganska låg, inte haft lust till nånting för att man har inte haft energi till nåt.


Jag fick tanken i höstas och ju mer jag funderade desto mer övertygad blev jag. Så jag har verkligen hoppats på att jag skulle ha glutenintolerans för då innebär det att det är nåt fel på mig, att jag faktiskt inte behöver gå omkring och känna mig så här trött och energilös jämt. Så det var en lättnad när läkaren ringde imorse och bekräftade. Men ändå väldigt tråkigt. Jag höll på att börja gråta innan när jag tänkte på att jag aldrig mer skulle kunna äta skumtomtar. Det kommer bli jobbig att gå bort till folk. Imorgon är vi bortbjudna till en kille på te och kakor. och jag bara kände att åh vad gott det kommer bli med TE! jo men visst man kan ju ta med sig egna saker och så. och jag kommer ju leva ett väldigt nyttigt liv. Även om det finns mycket glutenfria saker och man kan baka egna grejer och så så kan man ju inte längre plocka i fikakorgen på jobbet osv. så på det sättet är det ju positivt. och min syster har ju klarat det och alla andra som har det.

Men jag är verkligen grymt lättad och glad över att jag äntligen kommer få vara pigg!! =DD för det är något jag faktiskt inte längre minns..hur det är att inte vara trött.




LLFUAMJ