29 april
Den 29 april begav jag, Amanda, Ida och Evelina oss ut i la Europa. Vi tågluffade nämligen en månad. Bland det roligaste som finns är ju att tio, tjugo och trettio år senare ha en dagbok att ta fram och läsa om resan. I en vacker by utanför Neapel bestämde vi oss för att när vi fyller sextio om några år, typ ett halvt sekel eller så, så ska vi göra om samma resa. Så något måste vi ha då för att minans.
Jag har i alla fall bestämt mig för att nu varje dag i trettio dagar framöver lägga upp ett inlägg om resan.
Såå jag kör igång nu..
Den 29 april vaknade jag med panik. Okej för att man ska fatta måste jag berätta lite bakgrund. Jag hade haft sjuukt mycket att göra veckan innan avfärden och därför inte hunnit gå till banken för att skaffa ett VISAkort. Det skulle ta tre dagar med posten hade jag hört innan man fick det, så precis fyra dagar innan gick jag till banken och beställde kortet. Så skulle det komma fram dagen innan jag reste. Trodde jag! Det kom alrig något kort på posten. Hade ingen aning om vad jag skulle göra men handla lite mat inför resan var jag ju tvungen att göra så jag och mamma åker till konsum kvällen innan avfärd. Där får jag se en postbil. Kanske har dom posten som ska delas ut nästa dag tänker jag. Så jag frågar damen i postbilen och hon hänvisar mig till postkontoret på trandared. Så dit åker jag. Väl där framme informerar damen i luckan mig om att posten som delas ut nästa dag kommer nästa dag på morgonen klcokan nio. Så jag kunde ju vara där halv tio så ska dom försöka rota fram posten åt mig. Mitt tåg gick klockan tio. När hon får reda på det får typ hon panik och lovar att skriva massa lappar till postgubbarna och damen som skulle jobba där imorgon. Så jag kan ju vara där klockan nio istället föreslår hon.
Såå morgonen börjar med en tur till posten för att få tag i det där kortet då. På vägen dit ringer de från posten och talar om att det har kommit fram!!=D aldrig har jag blivit så glad typ över att få nåt som jag blev när jag fick det fina orangesvarta kortet!=) Problemen lösta bara att dra..yeah! Så det gjorde vi. Okej vi skulle få se en tur av Europa..så varför inte ta en extratur i vårt underbart vackra ikealand innan vi drog söderut. Så vi åkte till Herrljunga för att sedan åka norrut till Falköping för att sedan åka söderut igen. Om sanningen ska fram var det inte kärleken till vårt land som gjorde att vi tog den turen, snarare att det var det billigaste alternativet. Resten av dagen tillbringar vi på ett tåg. Vi träffar ett trevligt svenskt par som ska till Köpenhamn över valborgshelgen. Sent på eftermiddagen är vi i Köpenhamn där vi går omkring ett par timmar. Sedan kliver vi på nattåget som ska gå till nånstans långt ner i Tyskland. Vi hade nämligen bokat sovkupé med sängar som man fällde ut. Sex sängar var det, vilket innebar att vi skulle få dela rum med några andra som klev på senare.
Ooooh Yeeees säger jag bara när jag tänker på våran lilla kupévän som kliver på en stund senare. Han var nog helt ärligt bland de sliskigaste män jag nånsin träffat!! Hans outfit bestod av taaaajt kostym och krokodilskinnskor! Konduktören kom in just då för att kolla våra biljetter och det första den här mannen säger till den här konduktören är, jag minns inte exakt men nåt i stil med att åh vad mysigt det är att alla vi ska få sova i en och samma säng. You wish! Naturligtvis tar vi det som ett skämt och garvar. Vi garvar inte riktigt lika mycket när konduktören har gått och han sätter sig ner och halar fram en porrtidning som han sedan är helt fast i.
När klockan var tio kände vi att vi ville sova för vi var verkligen trötta. Vi frågade honom om han skulle sova men det ville han inte än sa han. Vi föreslog då att vi kunde bädda upp sängarna så kunde han gå till cafeterian och läsa sin..hmmm..ja tidning om han nu ville det. Det dröjer en lång stund innan han fattar och då utbrister han även jätteförvånat "oooh, is this a sixbedsroom?? Jag är inte jhelt säker, men det verkade verkligen som att han hade helt seriöst trott att det var en kupé med en enda stor säng i där alla vi skulle sova tillsammans. Som sagt.. you wish!
Några timmar senare när vi ligger och sover kommer han in i rummet för att hämta nåt. Jag ligger överst i en typ våningssäng nära dörren så jag sticker ner huvet för att kolla vad som händer.
Jag kom då väldigt nära den här mannens ansikte och han ler ett stort, sliskigt leende och säger "Ill be back later!"
Oooh noo I hope not! tänkte jag. sen somnade jag.
kan ju tillägga att den här mannen inte höll sitt löfte till mig. Han kom aldrig tillbaka och det var vi inte det minsta ledsna för vill jag lova! Han hade väl helt enkelt hittat nån annanstans att sova.
Sååå... slutet gott allting gott för mig, Ida, Evelina och Amanda!!
LLFUAMJ (Lev livet fullt ut, alltid med Jesus)
Jag har i alla fall bestämt mig för att nu varje dag i trettio dagar framöver lägga upp ett inlägg om resan.
Såå jag kör igång nu..
Den 29 april vaknade jag med panik. Okej för att man ska fatta måste jag berätta lite bakgrund. Jag hade haft sjuukt mycket att göra veckan innan avfärden och därför inte hunnit gå till banken för att skaffa ett VISAkort. Det skulle ta tre dagar med posten hade jag hört innan man fick det, så precis fyra dagar innan gick jag till banken och beställde kortet. Så skulle det komma fram dagen innan jag reste. Trodde jag! Det kom alrig något kort på posten. Hade ingen aning om vad jag skulle göra men handla lite mat inför resan var jag ju tvungen att göra så jag och mamma åker till konsum kvällen innan avfärd. Där får jag se en postbil. Kanske har dom posten som ska delas ut nästa dag tänker jag. Så jag frågar damen i postbilen och hon hänvisar mig till postkontoret på trandared. Så dit åker jag. Väl där framme informerar damen i luckan mig om att posten som delas ut nästa dag kommer nästa dag på morgonen klcokan nio. Så jag kunde ju vara där halv tio så ska dom försöka rota fram posten åt mig. Mitt tåg gick klockan tio. När hon får reda på det får typ hon panik och lovar att skriva massa lappar till postgubbarna och damen som skulle jobba där imorgon. Så jag kan ju vara där klockan nio istället föreslår hon.
Såå morgonen börjar med en tur till posten för att få tag i det där kortet då. På vägen dit ringer de från posten och talar om att det har kommit fram!!=D aldrig har jag blivit så glad typ över att få nåt som jag blev när jag fick det fina orangesvarta kortet!=) Problemen lösta bara att dra..yeah! Så det gjorde vi. Okej vi skulle få se en tur av Europa..så varför inte ta en extratur i vårt underbart vackra ikealand innan vi drog söderut. Så vi åkte till Herrljunga för att sedan åka norrut till Falköping för att sedan åka söderut igen. Om sanningen ska fram var det inte kärleken till vårt land som gjorde att vi tog den turen, snarare att det var det billigaste alternativet. Resten av dagen tillbringar vi på ett tåg. Vi träffar ett trevligt svenskt par som ska till Köpenhamn över valborgshelgen. Sent på eftermiddagen är vi i Köpenhamn där vi går omkring ett par timmar. Sedan kliver vi på nattåget som ska gå till nånstans långt ner i Tyskland. Vi hade nämligen bokat sovkupé med sängar som man fällde ut. Sex sängar var det, vilket innebar att vi skulle få dela rum med några andra som klev på senare.
Ooooh Yeeees säger jag bara när jag tänker på våran lilla kupévän som kliver på en stund senare. Han var nog helt ärligt bland de sliskigaste män jag nånsin träffat!! Hans outfit bestod av taaaajt kostym och krokodilskinnskor! Konduktören kom in just då för att kolla våra biljetter och det första den här mannen säger till den här konduktören är, jag minns inte exakt men nåt i stil med att åh vad mysigt det är att alla vi ska få sova i en och samma säng. You wish! Naturligtvis tar vi det som ett skämt och garvar. Vi garvar inte riktigt lika mycket när konduktören har gått och han sätter sig ner och halar fram en porrtidning som han sedan är helt fast i.
När klockan var tio kände vi att vi ville sova för vi var verkligen trötta. Vi frågade honom om han skulle sova men det ville han inte än sa han. Vi föreslog då att vi kunde bädda upp sängarna så kunde han gå till cafeterian och läsa sin..hmmm..ja tidning om han nu ville det. Det dröjer en lång stund innan han fattar och då utbrister han även jätteförvånat "oooh, is this a sixbedsroom?? Jag är inte jhelt säker, men det verkade verkligen som att han hade helt seriöst trott att det var en kupé med en enda stor säng i där alla vi skulle sova tillsammans. Som sagt.. you wish!
Några timmar senare när vi ligger och sover kommer han in i rummet för att hämta nåt. Jag ligger överst i en typ våningssäng nära dörren så jag sticker ner huvet för att kolla vad som händer.
Jag kom då väldigt nära den här mannens ansikte och han ler ett stort, sliskigt leende och säger "Ill be back later!"
Oooh noo I hope not! tänkte jag. sen somnade jag.
kan ju tillägga att den här mannen inte höll sitt löfte till mig. Han kom aldrig tillbaka och det var vi inte det minsta ledsna för vill jag lova! Han hade väl helt enkelt hittat nån annanstans att sova.
Sååå... slutet gott allting gott för mig, Ida, Evelina och Amanda!!
LLFUAMJ (Lev livet fullt ut, alltid med Jesus)
Kommentarer
Trackback
